crazy little thing called love

Det här med kärlek.. Det är lite klurigt eller hur?
Säg att du dejtar en kille, du vill inte gå för fort fram. Men du vill samtidigt inte att det ska rinna ut i sanden. Du vill prata med honom, men när går man från "yesss, hon skrev" till "åh.. hon igen."? Du vill satsa men är samtidigt livrädd för att bli sårad. Du vill träffa honom, men du vill inte ta första steget.
Men hörrni, det kanske är bra att få ett krossat hjärta då och då. Kärlek är alltid komplicerat på ett eller annat sätt. Och du kommer att bli sårad. Men det kanske finns något rätt fint i det också? För varje gång du blir sårad lär du dig något nytt. Och ett krossat hjärta betyder att du åtminstone försökte, du gav inte upp.
halloween in girl world..

Så, jag har fått kommentarer angående utklädnad till halloween. Kommentarer som att "tjejer borde inte klä sig som horor på halloween" och jag tänkte inte ens ta upp det. Och jag gissar på att ni som vill ha ett sådant här inlägg inte kommer att klä ut er till något sexigt på halloween, korrekt? Men när jag satt på pendeln idag så är det en grupp tjejer som pekar på en snygg brud utklädd till en djävul. En jävligt het djävul om jag får säga det. Hur som haver går snacket i toner som "men HERREGUD, vad har hon på sig? hon ser ut som en strippa!"
Seriöst tjejer, WHAT'S UP MED ALLT SKITSNACK?! Brudar HATAR varandra för ingen särskild anledning. Det spelar ingen roll om det kommer in en snygg tjej på en klubb, en resturang, ett jobb eller i en affär. Det där snacket "men HERREGUD, hon ser ut som en..." börjar alltid. Seriöst tjejer, VARFÖR?! Hon är säkert skitsnygg. Och även om hon inte är det. Du har inget med det att göra.
Så okej. Har hon din pojkväns tunga i sin mun? Om svaret är ja: visst, fortsätt vara arg. Om inte: lugna ner dig för fan.
Och hörrni, halloween är ju typ den bästa högtiden någonsin. Du får vara precis vem du vill! Och när du ser dessa tjejer utklädda i sexiga kostymer så som poliser, sjuksköterskor eller djur är det förmodligen för att dom inte är så sexiga i vanliga fall. Dom klär ut sig. Kom IGEN!
Matematiken på halloween är väl ungefär som följande: en vanlig tjej har en sexig kostym för att hon inte brukar se ut så annars. Och dom som brukar se ut som strippor i vanliga fall ser väl bara ännu mer ut som det på halloween?
Och oavsett om du är kille eller tjej nu, vad älskar ni med halloween? Godiset? Att bli skrämda? Skräckfilmer? Blodiga popcorn? Att se tjejer som ser ut som slampor springa runt och göra dumma beslut? JA!
Så vet ni vad? Jag utmanar er tjejer, jag double-dare:ar er! Om ni ser en tjej som ser slampig/sexig/snygg ut nu på halloween. Gå fram till henne och säg typ "vet du vad? Du är så jävla snygg ikväll!" Kan vi inte bara göra det? Och medans dom är med i tävlingen om "sexigaste halloween-utklädnad", klappa händerna. Tänk "damn girl, den där tjejen har verkligen ansträngt sig!" Och you know what? Om du som tjej inte vill vara utklädd till något sexigt på halloween är det din ensak. Ingen kommer att hata dig om du kommer utklädd som en tandborste eller freddy kruger.
Just sayin'. Halloween skulle inte vara halloween utan alla sexiga kostymer!
rock n' roll

och så lite visdom..
Ta chanser, kom igen. Ta alla chanser du kan! För att ärligt talat nu, oavsett hur det slutar och vem du är med så är det precis så ödet har lagt korten. Dina misstag gör dig till den personen du är, så var inte rädd för att göra lite sådana också. Men glöm inte att be om ursäkt. Det är bättre att be om ursäkt en gång för mycket än en för lite. Det svåra i livet är alltid värt det. Var dig själv, ändra inte på dig för att någon tycker si eller så. Lyssna inte på skitsnack. Försök att alltid säga vad du tycker och göra det du känner för. Var dig själv och lär dig att älska att du är just Du.
han & jag / du & jag
Vi hade något alldeles speciellt ihop. Lika vackert som dysfunktionellt, det skulle aldrig hålla. Jag älskade honom, men jag lät honom gå. För jag visste att han inte skulle älska mig tillbaka. Och den här smärtan jag känner borde inte få kunna kännas av någon. Jag blir fortfarande lite vinglig och yr av tanken att han inte är min längre.

Men när jag är nära dig läker jag sakta. Och även om han nu är försvunnen ur mitt liv och du är helt underbar så är det svårt att gå vidare. Men det går bättre när jag är i din närhet.
Och du och jag, det är något annorlunda. Och jag njuter av det med försiktighet. Mitt hjärta är skadat, det är inte perfekt längre. Och vissa saker tar tid för mig att säga. Men du sitter där, tålmodigt bredvid mig och säger att "det är okej, jag väntar gärna på dig". Du har ingen aning om hur hårt jag får jobba för att släppa in någon på det viset igen. Jag vet att du säger att du är en bra kille, men så säger väl alla om sig själva?
Han är nästan borta nu, jag tänker bara på honom dom där mörka nätterna när du inte ligger bakom mig och andas i min nacke. Jag är så nära att vara din nu, snälle ge inte upp hoppet om mig riktigt ännu.
Det enda jag vet är att jag är en bättre människa när jag är med dig. Att jag mår bättre när jag är med dig. Och jag tror att jag kanske, kanske hör ihop med dig.



tänk: taylor
Han sa att jag hade ett par av dom finaste ögonen han någonsin sett. Att det var som att titta i ett hav och jag rodnade. Han var bara en vanlig kille, men ovanligt fin. Han gillar fotboll, actionfilmer och VS-modevisningen. Och jag var vid hans sida under hela den där tiden, till en dag när vi vaknade och insåg att vår tid var slut.

Men om du tänker på Taylor Swift, hoppas jag att du tänker på mina favoritlåtar. Hur jag kunde gå runt och sjunga eller citera hennes texter. Och när du ser en tjej i klänning, så kanske bilden av mig kommer upp i ditt huvud. Med långklänning och lockigt hår.
I december fällde jag en hel del tårar och ibland tackar jag Gud för att du slapp se mig så förstörd. Och undangömt i min dator finns ett dokument där jag skrev precis allt jag ville säga till dig, men aldrig sa. Det är med skräckblandad förtjusning jag då går förbi ditt hus.

listen..
Det kändes som en knytnävsslag i magen och nu när jag ligger kvar på marken ser jag dig för vad du verkligen är. Du kanske trodde att jag skulle kunna ta dina fula ord, men den här gången hade du fel. Jag är trött på din attityd. På hur du behandlar folk. Och ibland känns det som om jag inte känner dig alls längre. Du varvar "jag älskar dig" med "jag hatar dig" och nu har det gått för långt.
Du skulle kunna skriva en hel uppsats om hur man förstör någons dag. Och jag behövde dig likaväl som ett hjärtslag eller luften jag andas. Men nu har du börjat få mig att ändra på det. Du har ingen rätt att beskylla mig för saker som du hittar på. Skapa draman när jag funnits här ändå.
Men visst, jag ska skåla för ditt svajande humör. Jag vet att du ser hur dåligt jag mår av hur du behandlar mig.

känslan av att vara nykär
Det är fredagkväll och vi sitter på en filt och ser på stjärnorna. Långa stunder kan gå utan att vi säger något alls, bara lyssnar på syrsorna och vinden i träden. Lyssnar på bilar som då och då passerar en bit bort. Det känns som att precis allt jag behöver finns där bredvid mig. Och jag känner att han är en stor anledning till varför jag går runt med det där fåniga leendet all the time.

När han är glad är jag det med. Och jag vill inte åka någonstans om han är kvar hemma, så nykär att jag tänkte på honom under hela semestern. Längtade hem bara för att få träffa honom igen. Är inte det galet? Oavsett vad jag gör finns det alltid den där lilla saken som påminner om honom. Och även om han gör mig galen hälften av tiden så spenderar jag den andra halvan med att försöka få honom att förstå att det vi känner kanske kan vara "the real thing". När jag är med honom är en av de få gångerna som jag känner mig som mig själv till 100%.
Jag kommer från en liten stad, jag kanske är lite naiv. Så nu försöker jag komma på vad som stämmer och inte. Hur man beter sig rätt här uppe. Vad man kan och inte kan göra. Vad man ska och inte ska säga. Och jag försöker inte dölja mina tårar, mina hemligheter eller mina största rädslor. För att i slutändan är det ingen som riktigt förstår mig som du gör.


livet är ju rätt bra ändå! eller hur?
Du lever ditt liv. Gör det du älskar och gör det ofta. Om du inte gillar något, ändra på det. Om du inte gillar ditt jobb, sluta? Om du inte har tillräckligt med tid, sluta se på tv eller sitta på fb. Om du letar efter den stora kärleken, sluta. Den rätta kommer att vänta på dig när du börjar göra saker du älskar. Sluta analysera allt i minsta detalj, livet är enkelt. Alla dina känslor är vackra på sitt sätt. När du äter, njut av maten. Njut av varenda liten bit. Öppna dina sinnen, armar och hjärta för nya saker och nya människor. Det som egentligen för oss samman är våra olikheter. Fråga nästa person du ser vad deras stora passion är, dela sedan med dig av din stora dröm. Res ofta. Att tappa bort dig hjälper dig att hitta dig själv. Vissa tillfällen kommer bara en gång, ta vara på dom. Livet handlar om de människor du träffar och vad du skapar med dessa människor. Så ut och skapa. Livet är kort. Lev ditt drömliv och dela med dig av din passion.
ett plus ett är inte tre
Så du har börjat dejta en kille. En jättefin kille, verkligen. Och även om du inte vill erkänna det för någon (minst av allt dig själv) så är du nog lite kär. Lite. Men du vill ju helst inte prata om det, för du har hört att ju mer man pratar om någon, desto starkare känslor får man. Och du vill inte vara den som har mest känslor först.
Så börjar folk lägga sig i. "Är dom?", "Är dom inte?", "Har du träffat honom mer?", "Vad händer?", "Hur känner du?". Folk du inte ens känner vet helt plötsligt en massa om ditt privatliv. Saker du helst håller för dig själv. För helt ärligt talat nu, även om du hoppas på att det ska bli något vill du inte gå ut med att det är något förrens det faktiskt.. ÄR något.
Ett plus ett är inte tre. Lägg er inte i folks privatliv om du inte känner att denna någon har rätt att lägga sig i ditt på samma sätt.

oh c'mon!
Över hundra nya besökare sedan jag postade cancer-inlägget och två kommentarer. KOM IGEN?!
fuck cancer
Okej. Det är oktober, också kallad "cancer awareness month"
Visste ni att 15-20 kvinnor får en cancerdiagnos varje dag. I Sverige(!) 80% av dom kommer att överleva. Men resterande 20%? Och den kampen som minst 5 475 kvinnor utsätts för varje år.. Och nu pratar vi bara om kvinnornas kamp!
I år gör jag något åt det. För varje person som kommenterar det här inlägget skänker jag pengar till bröstcancerfonden. Jag tycker att människoliv är värt mer än en shoppingdag på stan.
Snälla ni, det spelar ingen roll om ni skänker 100 kronor, 1000 kronor eller om ni bara sprider det här blogginlägget vidare. Bara ni gör något!





men han krossade mig.

Vi låtsas som att vi båda har gått vidare, jag försöker intala mig själv att livet går vidare utan dig. Jag stänger ögonen, vill bara härifrån.
Du kastade bort allt vi hade. Det verkade så jävla lätt för dig. Stängde ute mig från ditt liv. Och nu vet jag att tårarna inte kommer att leda till mer ensamhet. Och när tiden sakta går förbi så kanske jag en dag förstår.
it's like magic



Ibland önskar jag att du bara kunde släppa allt, skita i allt för att få träffa mig igen. För dina kyssar fick mig att känna mig hel igen. Och det finns inte många saker som är bättre än att få se dig le. När du ser på mig med dom där ögonen önskar jag att du kunde ge mig något som jag vet att jag kommer att ångra att vi gjorde så fort du inte är med mig längre.
Min hjärna verkar inte riktigt vilja påminna mig om att du är en dum idé. Och när du rör mig så ser jag på dig att det är bättre än vad du någonsin hade trott att det skulle vara. Jag kan stöta bort och skita i alla andra, men med dig är det inte ens lönt att försöka. Hur mycket jag än vill kunna säga att det fortfarande inte finns något mellan oss vet både du och jag att det aldrig kommer att ske.
Jag drar fingrarna genom ditt hår och allt annat i världen försvinner. Fortsätt se mig sådär djupt i ögonen. Det här är precis så fel att det blir helt fantastiskt rätt.
Jag skulle kunna vänta tålmodigt på att något ska hända men oftast sitter jag bara här och önskar att du tog min hand, drog mig tätt intill och viskade med lite hes röst att du inte kan sluta tänka på mig. Att du inte kan ta ögonen ifrån mig och att jag är den du vill berätta allt för först.
"det här är typ du Erica"

pojkvänsmaterial
Jag vill ha en kille som håller mig i handen när vi går genom stan, så att tjejerna blir svartsjuka. Jag vill ha någon som kan börja sjunga helt plötsligt = få mig skratta! Jag vill ha någon som kysser mig mitt i en mening. Någon som är sådär Seth Cohen-töntigt romantisk. En kille som kastar godsedjur på mig när jag är dum. Som bär mig mest hela tiden. Som älskar att kramas lite för länge. Någon som slår vad om kyssar att han vinner över mig, och sen låter mig vinna ändå. En som leker med fingrarna i mitt hår och köper ringar ur en 5-kronors automat. Jag vill ha en kille som tar med mig på picknick mitt i natten bara för att kunna se lite stjärnor falla så att jag kan önska mig saker. En kille som köper engångskameror och tar töntiga, söta, underbara kort på oss. Någon att ha vattenkrig med på sommaren. En kille som utmanar mig på snöbollskrig på vintern. Som tycker att jag är söt även när min näsa är röd. Någon att kyssa i spöregn. Jag vill ha en kille som vill bygga ett fort av filtar och gömma sig där med mig en hel dag. En som gärna sitter framför en brasa och pratar om framtiden.

Mest av allt: en kille som är som en bästa vän och som helst inte krossar mitt hjärta.




du är vacker!



Och jag antar att det är sant att kärlek var allt du någonsin ville ha, för du ger bort ditt hjärta till svin varenda gång. I hopp om att du ska kunna förändra dom, du är så himla fin. Men det slutar oftast med att du står där i regnet och gråter, för i regn syns inte tårarna. Right?
den där sista kyssen.
Jag kommer aldrig att glömma ditt ansiktsuttryck uppplyst av månskenet, dom där orden du viskade så att endast jag skulle höra. "Jag älskar dig, det här ska ingen få förstöra". Så vad hände sen? Varför lämnade du mig?

Och jag kommer ihåg lukten av regnet den där dagen då jag skulle träffa dig för första gången, mitt hjärta slog så snabbt att det kunde ha synts genom tröjan. Jag kan fortfarande känna dina armar runt mig.
Nu sitter jag här mitt på golvet i din gamla tröja och allt jag vet är att jag inte vet något. Hur blir jag något du saknar?
Jag trodde aldrig att det där skulle bli vår sista kyss. Jag trodde aldrig att vi skulle sluta som vi gjorde.
Och jag kommer ihåg hur du var festens höjdpunkt. Hur alla skrattade åt dina dumma skämt medan jag mest himlade med ögonen, även om jag älskade dom minst lika mycket som alla andra. Du drog mig tätt intill mig, jag dansar sällan men med dig gick det bra. Jag älskade hur du kunde kyssa mig mitt i en mening, bara för att du inte kunde hålla dina läppar borta från mina.
Så nu ser jag bara ditt liv utifrån, ser dina bilder på facebook. Vet att någon annan får se ditt leende när du sover. Och jag känner hur du glömmer mig, likaväl som jag brukade känna dina andetag mot min kind. Och jag håller kontakten med dina vänner bara för att få veta hur du har det.
Jag hoppas att du har en sån där otrolig dag, då allt går rätt. Och att något påminner dig om mig, du önskar att du hade stannat.

something old, something new



there's nothing i do better than revenge.



fashion/lovely/favourite/drug




gör det ont?
Har du någonsin varit kär? Hemskt, eller hur? Du blir så sårbar, kärlek öppnar upp ditt bröst och ditt hjärta. Det betyder att någon kan komma in och skaka om din värld. Du bygger upp alla dina väggar, ett bra försvar så att inget kan skada dig. Men så kommer någon dum person, inte olik någon annan dum person i världen in i ditt dumma liv. Du delar något med denna person. Personen kanske inte ens frågar om det. De bara gjorde något dumt en dag, kanske gav dig en kyss eller ett leende och sen är ditt liv helt plötsligt inte bara ditt längre. Kärlek tar gisslan. Kärlek tar sig in i dig, äter upp dig och lämnar dig gråtande en mörk novembernatt. En simpel mening som "jag vill bara vara din vän" förvandlas till glasbitar som tränger sig in i ditt hjärta. Det gör ont. Inte bara i hjärtat. Det är en hel det-gör-ont-i-hela-själen-ont.

Kärlek gör ont.

life makes love look hard
När det verkar som om alla har en åsikt, som att alla ogillar det vi har. Även om det inte har en aning om vad exakt det är vi har. De är inte med när du är världens sötaste. De var inte med när du kysste mig första gången, hur det känns som att dina fingrar passar perfekt i min hand eller hur jag kan ligga och se in i dina ögon en hel kväll och försöka räkna alla färgerna eller förstå exakt hur du fungerar.

De försöker att bestämma något utan att veta all grundläggande fakta. Jag väljer dig.
Oroa dig inte, vi klarar det här. Folk gillar att snacka skit om folk som har det bra. Det stavas a-v-u-n-d-s-j-u-k-a. Och ja, livet får kärleken att verka svår.
Man vet aldrig vad folk ska göra härnäst. Alla har en historia och skeletten i din garderob kommer att komma fram, gamla ex med bambi-ögon som försöker få dig att inse att jag inte är något för dig. Men jag försöker att inte bry mig för just nu är du min.
Dom har ingen rätt att spekulera, de känner inte oss. De vet inte att jag älskar hur du pratar, hur du verkar så eftertänksam innan du öppnar munnen. Som om du smakar på varenda ord. Och jag älskar hur du behandlar mig, hur det känns som att du försöker skydda mig från allt ont.

vardagligt
Idag har jag handlat. Mycket.
Tips från coachen, shoppa inte när du är sjuk (nere). Din plånbok blir så tom då.. Alla som känner mig vet att jag älskar smink. Jag älskar att sminka mig. Jag älskar att sminka alla. Så därför åkte jag till Åhléns och gick lös på Make Up Store, MAC och ID. Slutade med -2000 kr. Bränd brud. Men åh vad jag var lycklig.
Efter det åkte jag till Ikea, köpte nya handdukar, täcken, kuddar, påslakan, djupa talrikar (det är så jobbigt att äta grytor på helt platta) och lite annat smått och gott. Så ja. Nu åker plånboken in på rehab ett tag ;)
Och se där, nu fick ni lite vardagsprat. Det händer inte ofta här inne längre.
Kompenserar med lite insperation ikväll :)
ey asshole

- Under tiden du ger din flickvän problem finns det en annan kille som hjälper henne att lösa det.
- Under tiden du är upptagen med annat finns det en kille som tar sig tid för henne.
- Under tiden du får henne att gråta finns det en kille som gör allt för att få henne att le igen.
- Och under tiden du försöker komma på hurvida du vill ha henne eller inte finns det en annan kille som redan kommit fram till rätt svar.
Just sayin', gräset är oftast inte grönare på andra sidan.
k-ä-r-l-e-k
Jag definierar kärlek som det mest oförutsägbara, förrvirrande, frustrerande, tragiska, otroliga som någonsin existerat. Vi dras tillbaka till det igen och igen oavsett hur sårade vi har blivit för att vi alla fortfarande har tron att det är just kärlek som läker dessa sår. Kärlek är något alla söker, ovetande om varför vi gör det. Men är det inte det som är lite grejen med det?


andnöd

Jag ser hans ansikte i backspegeln, ingen av oss trodde nog att det skulle sluta så här. Vi är bara människor och ibland ändrar man sig. Men det gör ändå ont att släppa taget.
Radiokanalen lyckas pricka in stämmningen med en sorglig låt och det känns plötsligt som om det är taget ur ett romatiskt drama, ni vet. Med ett slut som ingen egentligen vill se? För det slutar tragiskt och jag har ingen aning om vem jag är utan dig.
Och jag vet att det aldrig är lätt, livet är ingen dans på rosor. Man har alltid en historik. Men vem ska ta hand om mig nu? Du var den enda som kände mig utantill.
Jag sätter mig på huk och försöker andas, det går inte utan dig. Men jag vet att jag är tvungen. Jag får inte riktigt in luften i lungorna utan dig, men jag är tvungen att försöka.
Jag trodde aldrig att vi skulle sluta så här och jag lovar att jag aldrig ville såra dig. Och varje fartgupp i vårt förhållande har jag försökt undvika. Vi är bara människor och ibland funkar det inte. Ingenting vi säger kommer att ändra hur det slutar nu.
Klockan är nästan två på natten nu och det känns som att jag har förlorat min bästa vän. Hoppas att du vet att det inte är enkelt för mig heller. Och jag vet att livet inte är menat att vara enkelt, lev och lär heter det ju. Men vem ska rädda mig nu? Jag kan inte andas utan dig, men jag är tvungen att försöka.
1
Kärlek
2011-10-30